Här firar vi påsk i förtid. Firar och firar förresten, det är snarare så att ungen får och får och jag blir glad när han blir glad och gladast blev han när han fick en hundralapp i ägget som han "kan spara". Han ska på eget initiativ spara (vem har lärt honom innebörden av det ordet? Skit samma, tack i alla fall!), till ett wii (efter att han erbjöd sig att köpa en ny soffa, men eh, det är det jag som gör i det här hushållet), men när han har kommit upp i en tusenlapp tänker jag lägga resten så han får den efterlängtade konsolen snart. Hittills har han sparat ihop sjuhundra, så det är lika bra att jag börjar leta. Nu blir det någon liter kaffe i väntan på Efterlyst. Onsdagskvällen är den bästa på hela veckan. Då är den värsta och längsta dagen förbi och vi kan börja sikta på helg, särskilt denna vecka då den infaller redan efter det att jag stänger skolan imorgon.

Tiiidig morgon, i alla fall för oss som börjar tidigast tio övriga dagar i veckan. Men vi vänjer oss vid onsdagar gissar jag och förresten så börjar ju Xander skolan i höst och vi får nog bortprioritera sovmorgnar mitt i veckorna då. Det jag har hunnit med i veckan, förutom jobba, är att införskaffa födelsedagspresenter åt alla ungar som fyller år nu i april. Först ut är det Lovisas Theo som vi ska åka på kalas hos på söndag. Ikväll firar jag och Xander påsk by the way, i den mån vi firar alltså (det vill säga med ett påskägg i jumbosize till den jag vill skämma bort mest). Så, nu kör vi, jag ska öppna skolan om en sisådär trettio minuter.

Jag gick till jobbet med ett leende på läpparna som snabbt förvandlades till en uppgiven min då vi var en man kort i arbetslaget. Nu känner jag mig söndervispad i huvudet, liksom grötig. God natt.

Äggmålning...

...och påskpyntande efter Xanders kreativitet och önskemål.

Påskpysslet har tagit sin början, men mina marspiankycklingar blev mer look-a-like ankorna på Lagerhaus. Hushållsfärgen från Panduro är helt naturlig och fri från massa skit, med andra ord utvunnen av morot och paprika. Den blev dock inte lika stark och klar som vanlig hushållsfärg.

Jag råkade berätta för Xander att vi egentligen inte får plocka björkris hur som helst ute i skogen, och med det sagt ställde han omedelbart in vår skogspromenad på vilken vi skulle införskaffa grunden till påskpyntet. Istället begav vi oss till affären för att köpa björkris och tog en mysig omväg (med mysig menas i detta fall kladdig, geggig, blöt och kantad av miljoner olika konsistenser av hundbajs) förbi pizzerian där vi delade på en Hawaii.

Innan vi handlade fikade vi lite fort, det gäller att vara snabb när jag fikar med min femåring - helst ska vi gå innan vi är inne på sista tuggan. I affären hittade vi sedan vad vi letade efter, och lite till. Med oss hem fick vi två nya filmer, glass, tuschpennor och en bil som tydligen byter färg i vatten. Viktiga fynd enligt barnet.

Fullt medveten om att ett leende klär mig bäst, men ja, nu får det bli såhär. Shoppingfynd i form av kortärmad skjorta och ytterligare ett par boyfit-jeans från H&M. 700:- sammanlagt.

"No need to cherish luxuries - cause everythin' come and go
Even the life that you have is borrowed
Cause your not promised tomorrow..."

Missa inte Loo's allra sista inlägg, som nu finns publicerat i hennes blogg: http://mrsgonzo.blogspot.com/2010/03/loos-allra-sista-inlagg.html.

Vi hade tre timmars strömavbrott i förmiddags, så jag och Xander var rörande överens om att det får kompensera för vårt uteblivande deltagande i Earth Hour (alltså, vi provade i hela sju minuter men Xander tyckte att det var alldeles för roligt att blåsa ut ljusen samtidigt som han tyckte att det var läskigt när det var kolsvart. Jag kämpar febrilt för att få honom att njuta av mörker).

Morgon, vakna, pigga, glada.

Dagens fina tanke ringde på dörren och piggade upp mig i flertalet kulörer. Gårdagen däremot, den var helt knäpp. Natten började konstigt i och med att jag sover med ena ögat på glänt när jag vet att jag ska öppna skolan vid 06.30. Så jag vaknar oftast en gång i halvtimmen för att inte försova mig.

Och någon gång där, mitt i natten, hör Trilla (min exman, Xanders pappa) av sig via sms och jag flyger upp (när jag ser ett meddelande eller får ett samtal av honom är jag allt som oftast orolig i mitt handlande, jag är så rädd att det ska hända honom något). Det är Loo's död han förmedlar och han är medveten om hur illa berörd jag är av hela händelseförloppet. Det är väl alla såklart. Vi pratar om vår fina son som ligger och snarkar i trygghet och jag gråter mig fördärvad.

Jag stannar uppe och vet faktiskt inte alls vad jag gör. Vid fem börjar jag fixa till mig och vid sex väcker jag min unge. Sen tar dagen vid, och vilken jävla dag - onsdagar är extremt jävla jobbiga överlag. Det är simning med klassen, vilket innebär pendeltågsfärd (ofta med inställda tåg såklart) och ja, framåt fyratiden är jag riktigt trött. Jag somnade vid tolvtiden natten till idag och först nu känner jag mig lite som en människa igen, igår infann sig en känsla av hopplöshet till och från. Jag är så förbannad i omgångar, även om vi visste hur slutet skulle komma att se ut, men jag kan inte låta bli att förbarma mig över tragiken i Loo's öde.

Nu sticker jag till jobbet där det ska gräddas våfflor åt sjuttio ungar.

Onsdag, klockan är 05.10...

Sov gott, vackra Loo.
Frid över ditt minne. <3

Inte på grund av texterna, men visst har musik en tendens att påminna om tider, ungefär som parfym?! Det finns en mängd låtar som jag omedelbart relaterar till olika perioder i livet, och alla har de inkluderat män såklart. Män i det förgångna, men musiken rullar fortfarande ibland.

Kissen





Ehsan



Trilla

(...och just den här var vi och såg live på SRF 2003. Weee!)










JS

I väntan på att naglarna ska torka. Jag håller på att fixa mig lite inför dagens jobb. Xander sitter och äter yoggi framför Barnkanalen. Vi gillar att börja vid elvatiden, det innebär att vi slipper stress på morgnarna. Idag har jag för övrigt planer på påskpyssel med ett trettiotal ungar. Det funkar ofta bra i tanken, men i praktiken ser det helt annorlunda ut.

Inte schysst av morsan att göra potatismos när ungen kräks av det. Tycker han alltså. Jag har ju varit fullt medveten om hans avsmak för potatismos sedan han först provade det. Men jag tyckte att han kunde käka korv med bröd eller liknande ikväll. Då blev han tvärsned för första gången någonsin, (när det handlar om mat. Sur har han blivit förr.) Så nu har jag gjort raggmunkar istället, det uppskattas av både mamma och barn.
 
Ingredienser

4 port

2 dl vetemjöl
1 tsk salt
4 dl mjölk
1 ägg
800 g fast potatis
smör

Till servering:
fläsk eller bacon
lingonsylt

Gör så här

Vispa ihop mjöl, salt och lite av mjölken till en jämn smet. Vispa ner resten av mjölken samt ägget. Skala potatisen och riv den grovt direkt ner i äggsmeten. Smält lite smör i en stekpanna så att det blir ljusgult. Klicka och bred ut smeten i stekpannan. Beräkna ca 1/2 dl smet per raggmunk. Stek raggmunkarna någon minut på varje sida så att de blir gyllene bruna

Okej, nu är det Halv åtta hos mig så jag får blogga i en jävla fart. Hej från mig och min nya pyjamas, skit i vafan det står på den - det hade fått stå vad fan som helst (typ: "billig"?) för de ynka sjuttio kronor den kostade. Nu blir det teven och sen ska jag vispa ihop potatismos till kvällens middag här hemma.

Söndagsbak.

Muffins - grundrecept

Ingredienser

9 stora eller 18 normalstora

50 g smör
3 ägg
2 dl strösocker
1 dl mjölk
4 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver

Gör så här

Sätt ugnen på 225°. Sätt ut pappersformar på en plåt eller smörj en muffinsplåt lätt. Smält smöret. Vispa ägg och socker pösigt. Tillsätt mjölk och smör. Blanda mjöl och bakpulver och rör ner det i smeten. Tillsätt choklad eller bär. Klicka ut smeten i formarna. Grädda mitt i ugnen ca 20 min för stora och ca 12 min för normalstora. Låt muffinsen svalna.

I mina muffins har jag hackat ned choklad med digestivebitar i, samt glaserat alla muffins med chokladglasyr:

• 150 gram choklad enligt smak ex. fin 70% mörk choklad eller mjölkchoklad
• 1 dl vispgrädde
• 25 gram smör eller margarin
  
  Bryt chokladen i bitar. Lägg i en bunke och tillsätt övriga ingredienser. Rör om och värm försiktigt i mikron eller vattenbad (sjudande vatten i en bred panna på spisen). Rör ofta till en slät glasyr. Låt svalna lite så går det lättare att breda ut chokladglasyren med en spatel på det du önskar.

Därefter spritsade jag rosa kristyr och strösslade lite.

Sjaljakt.

Konsten att hålla en orkidée vid liv är inte den enklaste.
Jag har lyckats med en och nu behandlar jag henne som min bebis. Hon är en Phalaenopsis och växer således uppåt. Hon får pryda morgoninlägget, utan något egentligen sammanhang.

Jag är vaken sedan en timme tillbaka och längtar ihjäl mig efter en kille: han är lång, oftast glad och himla fin mot sin mamma. Åh, vad jag saknar min lillprins, pappahelgerna är alldeles för långa (eller det är de ju förstås inte, men ur ett egoistiskt perspektiv kan jag dock anse det). Men, idag kommer han hem, pojken i mitt hjärta.

Diiiinner!

Jag hjärta mina nya shoppingfynd. Idag, starwarstoppen.
Nu återstår det att se om Xander kommer pinas eller tycka att det är fantastiskt att vi är matchmake personifierade? Jag gillar den i alla fall.
Ursäkta hänget, jag har slutat med behå.

Nästan två dygn utan internet, helt frivilligt. Det har varit riktigt skönt. Både i torsdags och igår stängde jag på skolan, och igår åkte jag raka vägen till Heron city i förträffligt sällskap. Där intog vi en trerätters med det sedvanliga vitlöksbrödet som jag inte kan vara utan. Inte heller kan jag hoppa över tiramisu när det finns. Till varmrätt, en filé mignon. Efter mat och dryck gick vi på premiären av Änglavakt. Fin film, men inte mycket mer än så. Jag gillar dock Micke Nyqvist skarpt, som de flesta andra. Idag vaknade jag redan vid åtta, så nu har jag en hel dag i det allra bästa sällskapet - mitt eget.

Xanders väskor är packade. En pappaväska som i sin tur innehåller en filmväska i vanlig ordning, och den i sin tur innehåller de trehundra filmerna som "mamma har gjort", som Xander så gärna säger. Filmerna i hyllan däremot, far sällan fram och tillbaka. Väska nummer två är mulleväskan, eftersom de kör igång med det imorgon igen efter det igensnöade uppehållet. Själv letar jag efter en såndär ring med en cupcake på från Mi Lajki. Hittar den inte någonstans. Jag som brukar vara så bra på nätshopping.

Hej bebisar, vad gör ni? Jag har planerat ihop ett sommarlov för ungen. Själv ska jag ha fyra veckor tänkte jag, vilket även Xander får då förstås och sen tillkommer hans pappas semester, så sammanslaget får han ett långt och förhoppningsvis härligt sommarlov, även detta året. Helst ska man väl börja planera vad som ska hända i sommar också, innan allt är fullbokat. Resorna börjar sina redan nu. Jag har precis som varje år Gröna Lund, Skansen och eventuellt Kolmården i åtanke också, men nu vill jag att det ska hända något nytt.

Jag improviserade inför dagens middag.
Tänkte först göra en potatisgratäng men det har slutat i en rotsakskaka med bacon i.
Xander surar som fan så han får korv med bröd.

Två lager potatis, ett lager palsternacka, bacon och purjolök som jag stekte i lite grädde, ett lager morot samt vitlök.

A-K, det går inte att publicera dina kommentarer? Vad gör du för mystiskt?

Nu har jag:
1. lunchat mig apmätt,
2. storhandlat kylskåpet proppfullt,
3. spenderat tid i solen,
4. spytt.

Det råder ett fantastiskt väder utanför fönstret idag och jag har bokat en resa till Spanien. Skönt att ha något ordentligt att se fram emot. Idag står det "pappersarbete" på schemat vilket innebär att jag ska få inta en välförtjänt pizzalunch.

Jag avslutade gårdagen med att färga håret svart igen. Nu trivs jag, trots lite överkänslighet mot just svart färg, det blir extra jobbigt i hårbotten. Idag är det EFIT-dag och jag tänkte försöka mig på att fullfölja den med just ett foto i timmen trots att jag ska jobba. Så en längre redogörelse får dyka upp här ikväll. Nu ska jag och X titta på barnkanalen, mysa och äta frukost.

Läskiga saker inträffar mitt i Bingolottorundan. Jag tänkte ta mig en närmare titt på Emma, ormen, då hon legat i samma position de senaste dagarna. Jag brukar kolla efter så att hon andas, när hon envisas med att ligga som i koma. Okej, nu andades hon ju såklart inte och jag började känna lite panik samtidigt som det kändes skönt på något sätt, hon har betett sig konstigt den senaste tiden, särskilt kring maten. Jag petade på henne och fick ingen reaktion och ringde Trilla och berättade att Emma är död. Sen gick det en stund och sen skrämde hon livet ur mig genom att återuppstå med ett jävla ryck. Eller ja, hon sov väl från början, men jag blev livrädd. Så jag ringde Trilla igen och förmedlade incidenten och nu är vi överens om avlivning. Den senaste råttan kräktes hon upp och de mindre mössen som jag provat med, kommer ut hela och håriga igen. Det är så vidrigt. Okej, back to bingo.

Upp och ner, ner och upp...

Med hopp om en solig sommar...

Jag beställer lite grejer från Panduro. Samtidigt som jag älskar Panduro. Hur kan man inte gilla Panduro? De har så mycket småskit där att den kreativa pulsen börjar slå för högtryck. Jo, jag insåg i fredags att snart är det påsk och det är ju en fördel om man påskpysslar med ungen innan påsken och inte efter. Så om allt går enligt planerna ska vi konstruera hela meningslösa kycklingar i olika material, pynta med dem och sen var det roliga förmodligen över. Och så måste jag hitta på roliga saker att fylla upp ägget med.

Frid över ditt minne, Anna.

Både jag och X vaknade helt utvilade vid halv åtta. Nu flänger jag upp och ner mellan hem och tvättstuga, försöker få ordning på kaoset som råder i vårt hem. Hur jag spenderade fredagskvällen? Halvliggande i soffan med laptopen bredvid och kollade efter bil på Blocket samt ögnade igenom ip-statistiken och 'någon' verkar helt manisk, men det kunde jag gissa mig till utan att behöva facit.

Sådär ja, äntligen börjar jag likna en människa igen - och behöver inte sova det första jag gör när jag kommer hem på dagarna. Planeringen börjar liksom sjunka in och saker och ting känns mer strukturerat, jag har till och med lyckats planera in sommarens semester redan, så nu känns saker och ting mycket lugnare. Sen kör det säkert ihop sig när jag ska ha inskolning för nya elever och samtidigt ska min egen unge skolas in, men det är sådant som får ordna sig helt enkelt. Nu är det helg för oss, efter att ha varit ute och handlat mängder av mys - chips, dip, godis och glass. Vi har ätit pastasallad och spelat spel och imorgon ska jag vända upp och ner på hela mitt bo och vårstäda. Framför allt rensa ur garderoben, jag behöver sälja av mig en del innan jag startar upp projektet med att bygga om. Och köpa nytt.

Såhär gör jag världens godaste morotskaka, som absolut är värd tiden som krävs:

Ingredienser

20 bitar

ca 300 g morötter,
100 g smör
4 ägg
3 dl råsocker
4 dl vetemjöl
1 tsk vaniljsocker
2 tsk bakpulver
2 tsk stött eller mald kardemumma

 


Frosting:
50 g rumsvarmt smör
250 g Kesella kvarg, lätt
1 dl florsocker
rivet skal av 1 apelsin

Garnering:
1/2 dl strössel

Gör så här

Sätt ugnen på 200°. Skala och riv morötterna fint. Smält smöret. Vispa ägg och socker pösigt. Rör ner morötter och smör. Blanda mjöl, vaniljsocker, bakpulver och kardemumma. Rör ner det i smeten. Häll smeten i en smord och bröad liten långpanna eller form, 25x30 cm. Grädda mitt i ugnen ca 15 min. Låt kakan kallna. Smält smöret till frostingen och låt det svalna av. Rör ner kvarg, florsocker och apelsinskal. Bred frostingen över kakan och låt den stelna i kylen. Strö över strössel. Skär kakan i 20 bitar.

Fredag, för er som har missat det. Jag har kommit in i det här pussellivet där jag måste strukturera för att få det att fungera. Ett bra exempel är när jag stänger skolan och dagis stänger samtidigt; Kan bli ett smärre problem. Det löste sig lyckligtvis igår då Xander har fina kompisar med genomsnälla föräldrar. Idag har jag en kort fredag och slutar vid fyra och innan dess har vi två timmars planering, så det kommer bli en bra dag känns det som. Idag är dagis stängt, så X ska vara med sin kusin och sedan vidare till farmor och farfar, så jag får hämta upp lillungen innan vi ska handla inför helgen. När vi kommer hem kommer vi troligen inte vilja gå utanför dörren igen förrän på måndag, för det har varit ett jävla springande överallt denna veckan.

Något positivt överraskande insåg jag igår då jag förstod att man som kommunanställd får löneutbetalningen innevarande månad. Öh, härligt, jag får dubbla utbetalningar med andra ord, och jag är verkligen ingen "spara". Så i helgen ska jag sitta med laptop och klicka, klicka, klicka och liksom storshoppa kläder åt både mig och ungen.

Jag var hemma till 17 någon gång, hämtade ungen som direkt ville vidare till en kompis, lämnade unge hos kompis, införskaffade middagsmat, hade middagen färdig till Halv åtta hos mig. Aktuell status: Uppe i varv och äckligt mätt. Det är ikväll det gäller att få X att vilja somna senast halv nio. Imorgon ska vi upp vid fem eftersom jag ska öppna på skolan.

Insvept i en stor filt med Familjen Annorlunda som sällskap (och min unge som leker Batman runt omkring). Jag kan inte sitta still när jag ser alla ungar på teven, nu på sin första resa utomlands. Tio ungar! Jag tyckte att det var läskigt nog att hålla reda på Xander i höstas när vi var på Teneriffa. Jag är glad att jag har valt att ha en, att inte ta på mig mer ungar och därmed ansvar, än jag egentligen skulle greja och fortfarande vara stabil och harmonisk. Rent fortplantningsmässigt sett skulle jag kunna vara mamma till fyra idag, men jag är mäkta glad att jag har valt bort det alternativet. Dock är familjehem fortfarande en dröm...

Idag höll jag min första lektion, smärtfritt och himla kul. "Varför pratar du så konstigt?" och "kan du svenska också?", är väl de enda kommentarer jag har fått som kanske skulle kunna tolkas in i en problematik. Jobbigare var det på fritidsdelen efter lektion, eftersom jag är så jävla reumatisk i min rygg idag så jag kan inte böja mig, och inte heller stå rak - så jag haltade runt med sned rygg, yngst bland personalen, och troligen mest stel just nu.

Bingolotto och jordgubbsglaserade muffins med chokladbitar i.

Award.

Om det är något jag är bra på så är det att belöna. Både mig själv och min unge. Det kanske har med min bortskämda natur att göra, jag vet inte. Efter den första jobbveckan känner jag mig redan belönad, jag studsar runt här hemma och känner mig mer tillfreds än på länge och kommer på mig själv att känna att det är ju DETTA som faktiskt är belöningen; Att efter alla dessa års slit med tentor och pusslande med utbildningar, kamp för det slutgiltliga, examen - att vara ensam med barnet och leva på studiepengar - då är det ju detta, ett jobb som helt plötsligt verkar vara bättre än något annat jag har varit i kontakt med, belöningen. Jag ska väl egentligen inte skrika så mycket om det än, det har bara gått en vecka - men jag har redan ponerat en hel del scenarion som det i nuläget känns som att jag skulle kunna hantera och fortfarande vara lika glad. Jag jobbar med fantastiska ungar och det är det viktiga, resterande praktiskt löser sig med tiden.

Det var egentligen inte ens detta jag skulle skriva om, nej - jag skulle skriva om det här med belöningar ju. Så, denna vecka har jag belönat mig själv med nedanliggande stövlar. Åh, det är jävla snygga så jag har lust att bygga ett glashus runt dem och aldrig mer gå i dem. 699:-, Josefine. Och imorgon ska Xander belönas när han kommer hem från sin pappa med förrförra årets julkalender på DVD som han har tjatat om så länge. Varför? För att han är världens bästa barn.

Vilken fantastiskt lördag. Jag hade lovat mig själv en lång sovmorgon, i alla fall att få sova tills jag vaknade av mig själv. Nu skedde detta redan vid tio, och ute skiner solen, det är fem minusgrader och jag ska ut och fixa och del saker. Jag måste handla, hämta grejer på posten och hitta något kul botemedel mot min plötsliga acneattack.

Om ni undrar över vad man kan stoppa i munnen ikväll så kan jag föreslå följande:

Förrätt:
Bresaola med pestokräm

Varmrätt:
Tagliatelle med klassisk köttfärssås

Dessert:
Hallonmaräng

Lång dag återigen, mycket att ta in. Det ska bli riktigt skönt med helg och det ska bli riktigt skönt med kommande vecka och få ett slut på sportlovet. Jag har precis skickat efter en visselpipa, det behövs tydligen på mitt jobb om man inte vill kategoriseras till de gapiga kärringarna.

Det har varit en ganska tomt ekande vecka här i bloggen, jag har inte fått mycket sagt och gjort - och kanske håller det i sig så. Jag kommer dock inte sluta delge recept och shopping. Egentligen behöver jag nog bara varva ner, ta in och när allt känns stabilt kommer jag säkert vilja blogga mer intensivt igen.

Tills dess: puss och kram.

Dagens glädjeämne: http://lilithsliv.blogspot.com/2010/03/dagens-blogg_03.html

*glad och rörd*
*...och lite generad*

Jag är lite halvtom i skallen såhär framåt kvällen och vet inte riktigt vad jag ska delge. Det tar ett tag att vänja sig vid detta halva tomrum tror jag. Jag har i alla fall varit tillräckligt utmattad för att erbjuda min son korv med bröd och en halv gurka som middag, för tredje dagen i rad nu. Han är strålande lycklig och äter faktiskt. Han som är så kräsen borde kanske äta samma middag varje dag egentligen, själv börjar jag bli lite less men att laga en rejäl middag känns lite avlägset just idag. Trött i huvudet, lite småartritisk i benen, och fullplanerad fram till Halv åtta hos mig och sen Efterlyst. X's väska ska packas inför helgen hos pappan och nu är det inte lite grejer som ska med, de ökar i antal för var gång. Ungen ska väl helst bada också kanske, och sen vore det trevligt om även jag kom i kontakt med vatten. Detta blir bara ett lång utlägg fyllt med ursäkter för att slippa blogga - när jag egentligen inte ens har någon press på mig.

*digga lite*

Dagens glädjeämne: http://mrsgonzo.blogspot.com/2010/03/loo-report.html

Hemma för idag. Jag tänker inte gå utanför dörren mer så det var tur att jag inte glömde att hämta med mig ungen på vägen hem. Mina fötter är trasiga och hälen är skavd. Men det är det helt klart värt, jag har haft två riktigt roliga dagar och fler kommer hoppas jag. I och med att det är sportlov är det mycket uteaktivitet på schemat och idag har vi varit i Handen på teater - Kattmössan. Nu ska jag slänga i en färg i håret och äta något vettigt. Förresten hade jag inte varit i en skolmatsal sedan nionde klass (jag vägrade äta på gymnasietiden. I skolan alltså), så skolmat var en nygammal upplevelse, dock mer uppskattad idag, särskilt när det liksom ingår och därmed inte kostar något - smidigt. Det tar nog ett tag för mig att vänja mig att arbeta efter scheman och bestämmelser. Jag har hittills alltid arbetat under eget ansvar och så är det ju såklart även nu, jag får däremot inte längre bestämma över mina tider och som skrivet, det tar ett tag att finna mig i det.

Jag är inte van vid att ha sextionio ungar kring mig.
Jag kommer dock trivas ihjäl mig vad det verkar.