Sommar i mitt kök...

...somrig bukett mottagen.
Av en av världens finaste människor.

Glädje...

...i en fantastisk kruka.
Samtidigt inser jag att jag måste göra i ordning här på webbplatsen om jag ska trivas till fullo. Jag känner mig varken svart, vit eller grå så hela nyansskalan är så missvisande och kanske är det därför jag inte själv tycker om att komma in här för tillfället.

Lycka idag...

...bortsett från mina nya naglar då.
Mellandagsbuketten står fortfarande kvar och förgyller mitt kök, lika ståtlig nu som för en vecka sedan.
Och cheesecaken, den är perfekt.

Nu har jag fått ett sånt där fantastiskt blomsterarrangemang igen.
Och en vas!

Tackar ödmjukast.

Konsten att hålla en orkidée vid liv är inte den enklaste.
Jag har lyckats med en och nu behandlar jag henne som min bebis. Hon är en Phalaenopsis och växer således uppåt. Hon får pryda morgoninlägget, utan något egentligen sammanhang.

Jag är vaken sedan en timme tillbaka och längtar ihjäl mig efter en kille: han är lång, oftast glad och himla fin mot sin mamma. Åh, vad jag saknar min lillprins, pappahelgerna är alldeles för långa (eller det är de ju förstås inte, men ur ett egoistiskt perspektiv kan jag dock anse det). Men, idag kommer han hem, pojken i mitt hjärta.