Bingolotto och jordgubbsglaserade muffins med chokladbitar i.

Award.

Om det är något jag är bra på så är det att belöna. Både mig själv och min unge. Det kanske har med min bortskämda natur att göra, jag vet inte. Efter den första jobbveckan känner jag mig redan belönad, jag studsar runt här hemma och känner mig mer tillfreds än på länge och kommer på mig själv att känna att det är ju DETTA som faktiskt är belöningen; Att efter alla dessa års slit med tentor och pusslande med utbildningar, kamp för det slutgiltliga, examen - att vara ensam med barnet och leva på studiepengar - då är det ju detta, ett jobb som helt plötsligt verkar vara bättre än något annat jag har varit i kontakt med, belöningen. Jag ska väl egentligen inte skrika så mycket om det än, det har bara gått en vecka - men jag har redan ponerat en hel del scenarion som det i nuläget känns som att jag skulle kunna hantera och fortfarande vara lika glad. Jag jobbar med fantastiska ungar och det är det viktiga, resterande praktiskt löser sig med tiden.

Det var egentligen inte ens detta jag skulle skriva om, nej - jag skulle skriva om det här med belöningar ju. Så, denna vecka har jag belönat mig själv med nedanliggande stövlar. Åh, det är jävla snygga så jag har lust att bygga ett glashus runt dem och aldrig mer gå i dem. 699:-, Josefine. Och imorgon ska Xander belönas när han kommer hem från sin pappa med förrförra årets julkalender på DVD som han har tjatat om så länge. Varför? För att han är världens bästa barn.

Vilken fantastiskt lördag. Jag hade lovat mig själv en lång sovmorgon, i alla fall att få sova tills jag vaknade av mig själv. Nu skedde detta redan vid tio, och ute skiner solen, det är fem minusgrader och jag ska ut och fixa och del saker. Jag måste handla, hämta grejer på posten och hitta något kul botemedel mot min plötsliga acneattack.

Om ni undrar över vad man kan stoppa i munnen ikväll så kan jag föreslå följande:

Förrätt:
Bresaola med pestokräm

Varmrätt:
Tagliatelle med klassisk köttfärssås

Dessert:
Hallonmaräng

Lång dag återigen, mycket att ta in. Det ska bli riktigt skönt med helg och det ska bli riktigt skönt med kommande vecka och få ett slut på sportlovet. Jag har precis skickat efter en visselpipa, det behövs tydligen på mitt jobb om man inte vill kategoriseras till de gapiga kärringarna.

Det har varit en ganska tomt ekande vecka här i bloggen, jag har inte fått mycket sagt och gjort - och kanske håller det i sig så. Jag kommer dock inte sluta delge recept och shopping. Egentligen behöver jag nog bara varva ner, ta in och när allt känns stabilt kommer jag säkert vilja blogga mer intensivt igen.

Tills dess: puss och kram.

Dagens glädjeämne: http://lilithsliv.blogspot.com/2010/03/dagens-blogg_03.html

*glad och rörd*
*...och lite generad*

Jag är lite halvtom i skallen såhär framåt kvällen och vet inte riktigt vad jag ska delge. Det tar ett tag att vänja sig vid detta halva tomrum tror jag. Jag har i alla fall varit tillräckligt utmattad för att erbjuda min son korv med bröd och en halv gurka som middag, för tredje dagen i rad nu. Han är strålande lycklig och äter faktiskt. Han som är så kräsen borde kanske äta samma middag varje dag egentligen, själv börjar jag bli lite less men att laga en rejäl middag känns lite avlägset just idag. Trött i huvudet, lite småartritisk i benen, och fullplanerad fram till Halv åtta hos mig och sen Efterlyst. X's väska ska packas inför helgen hos pappan och nu är det inte lite grejer som ska med, de ökar i antal för var gång. Ungen ska väl helst bada också kanske, och sen vore det trevligt om även jag kom i kontakt med vatten. Detta blir bara ett lång utlägg fyllt med ursäkter för att slippa blogga - när jag egentligen inte ens har någon press på mig.

*digga lite*

Dagens glädjeämne: http://mrsgonzo.blogspot.com/2010/03/loo-report.html

Hemma för idag. Jag tänker inte gå utanför dörren mer så det var tur att jag inte glömde att hämta med mig ungen på vägen hem. Mina fötter är trasiga och hälen är skavd. Men det är det helt klart värt, jag har haft två riktigt roliga dagar och fler kommer hoppas jag. I och med att det är sportlov är det mycket uteaktivitet på schemat och idag har vi varit i Handen på teater - Kattmössan. Nu ska jag slänga i en färg i håret och äta något vettigt. Förresten hade jag inte varit i en skolmatsal sedan nionde klass (jag vägrade äta på gymnasietiden. I skolan alltså), så skolmat var en nygammal upplevelse, dock mer uppskattad idag, särskilt när det liksom ingår och därmed inte kostar något - smidigt. Det tar nog ett tag för mig att vänja mig att arbeta efter scheman och bestämmelser. Jag har hittills alltid arbetat under eget ansvar och så är det ju såklart även nu, jag får däremot inte längre bestämma över mina tider och som skrivet, det tar ett tag att finna mig i det.

Jag är inte van vid att ha sextionio ungar kring mig.
Jag kommer dock trivas ihjäl mig vad det verkar.