fade goes blog.

Dagarna blir bara bättre och bättre, i takt med att solen dröjer sig kvar allt längre. Våren är fantastisk i sig själv, men om man ser till konsekvenserna efter vintern så ser det riktigt trist ut längs vägarna; Massa jävla skräp och hundbajs. Jag sitter och slappar i soffan med nyfärgat svart hår i en blöt knut på huvudet, skitiga alldeles för stora joggingbrallor och en minst lika skitig huvtröja. Det har ingen betydelse kan jag tycka. Ingen alls. Det känns viktigare att vara nära den mindre människan, han som sitter framför mig och bygger det högsta torn han kan, med lego. Fan vad trist att livet ska gå så fort. När det är så fantastiskt härligt att leva.