tisdag 23 februari 2010

Nystrålad. I ansiktet. Kanske kan jag få lite färg på köpet? Vore intressant, för då kanske finnarna låter bli att lysa illröda. Nu blir det kaffe och avslappning i sällskap av mina tankar. Jag har de senaste dagarna känt mig förtvivlad och nedstämd över Loo's öde, minst varannan tanke jag tänker går till henne och ungen. Gaaaah, när ska rättvisa skipas? Jag är frustrerad och genuint förkrossad. Och kan såklart inte ens förställa mig hur hon känner sig.

2 kommentarer:

  1. Nej vafaan ska man säga, usch!

    SvaraRadera
  2. helt fantastiskt vad tragiskt livet kan bli, man får väl hoppas att de finner något ljus i den tid de har kvar och verkligen lever. det är ju många som får bli nästan 100år, men som egentligen inte lever. Men hur orkar man när man vet?

    SvaraRadera