fade goes blog.

Jag har fått ett barn som GILLAR att gå. Det känns lite udda faktiskt, men himla bra. Igår promenerade vi ses kilometer ihop och han pratade konstant. Det är mycket som försiggår i det där sjuåriga huvudet. Många kloka tankar, en del oro och mycket empati och kärlek. Sommaren är klart min nya favoritårstid, då får vi så mycket tid tillsammans - skolan där jag jobbar och skolan där Xander går slås ihop, så de tre veckor som han ska ha fritids under sommaren, är vi på samma ställe. Han bryr sig inte om det förstås, men jag känner ändå att det är någon form av kvalitet över tiden - att kunna jobba och ändå finnas i närheten för honom.

Idag är vi totalt instängda. Vädret som alla har pipit om har nått oss. Det spöregnar och det hör inte direkt till vanligheterna att det håller i sig i och med att vi bor precis vid kusten. Det brukar dra förbi. Idag ska det enligt väderplanen regna hela dagen. Och vi får finbesök av min bästa Tessi med familj. Den börjar bli stor nu...