Lilla tonåren.

Nu har vi klivit in i det år som ska bli det sjätte i X's liv. Mycket förändringar står framför honom i och med entrén in i skolvärlden efter sommaren. Jag läste följande, som kan vara av vikt för andra med sexåringar:

Så stöttar du din 6-åring

- Ge barnet motstånd och sätt gränser som klart och tydligt talar om vad som gäller.

-  Ge ansvar i lagom takt och bekräfta och beröm 6-åringen ofta.

- Låt barnet leta sig fram till någon fritidssyssla de gillar som är lekbetonad och inte på tävlingsnivå.

- Förklara för barnet varför det kliar i kroppen. 6-åringen växer mycket och muskler och senor hinner inte alltid med i samma takt som skelettet växer. Stretcha och massera ben och armar som killar och värker.

- Prata med din 6-åringen om hur han eller hon funderar och resonerar.

- Berätta om när du själv var 6 år. Vad gjorde du då? Vad lekte du med? Var bodde du? Hur var din mamma eller pappa?

- Låt barnet få vara litet när det behöver det.

- Ta orostankar som döden, livet, sjukdomar och annat på allvar och prata också om det. Som förälder behöver man inte ha svar. Ställ frågor i stället. Hur tänker du? Hur menar du då?

- Prata med skolans pedagoger och andra föräldrar för stöd och råd och förståelse. $$$

Både liten och stor

6-årsåldern brukar kallas ”lilla tonåren”, för 6-åringen har svårt att sitta stilla och liksom halvhänger i soffan, rinner av köksstolen och släpar benen efter sig. Ben som ofta växer och värker.

6-åringen vill gunga högt och i nästa sekund sitter han eller hon framför datorn med kluriga uppgifter och spel. De provar gränserna, tänjer och testar vad man får och inte får. De är ofta självsäkra, men kan på samma gång ha enorma tvivel på sig själva. De söker identitet och leker ofta att de är någon annan person – ofta prinsessor eller superhjältar.

Bakom en ganska tuff fasad hos många 6-åringar finns en känslig själ och det är inte ovanligt att sexåringen har ont i magen. Det är heller inte ovanligt att 6-åringen har tvångstankar av olika slag.

En del upplever åldern som lugn och harmonisk, men en del får också kraftiga vredesutbrott. 6-åringen behöver få ta ansvar och växa, men också få möjlighet att så ofta det behövs vara liten och få komma nära mamma och pappa och syskon.

Källa: Trotsboken av Malin Alfvén och Kristina Hofsten (Vi Föräldrar/Prisma, 2005)