Frihet i en köttbit.

Tidig middag i ett fantastiskt sällskap, och den var mer än välbehövlig. Vitlöksbröd med paprikaröra och oliver till förrätt, samt Tournedos till varmrätt. Om jag kan göra en liknande potatis- och paprikakaka hemma kommer jag nog inte äta annat. Efterrätten hoppade vi faktiskt över, trots att den brukar vara prioritet nummer ett för mig, men då det inte fanns någon tiramisu att tillgå kan jag lika gärna slänga ihop något sött på hemmaplan. Någon undrade om jag tar med mig mitt barn på restaurang, och självklart gör jag det. Varför skulle jag inte? Jag blev snarare förvånad över frågan medan den som ställde den verkar förvånad över att han är med? I alla fall, han åt mer än han har gjort under en veckas tid, och oavsett om jag sällan lägger vikt vid hans obefintliga matvanor så känns det skönt någonstans där i hjärtat när jag ser att han äter.